Lokal sorthonung kan vara en väldigt exklusiv och unik presentidé.
Sorthonung kräver planering och merarbete av biodlaren. Honungen blir därmed mer dyrbar. Tillgängligheten varierar utifrån årstid och väder och säljer ofta slut mycket snabbt pga begränsad mängd och stor efterfrågan.
Hur får biodlaren olika sorthonungar? För att få kallas sorthonung i Sverige så ska honungen, enligt livsmedelsverket bestå av minst 50% honung gjord av nektar enbart från en enda växtsort, den som nämns. På sydligare breddgrader finns en kultur att sälja t ex “apelsinhonung”, men apelsinsmaken kommer där från tillsatt essens och honungen som används är inte biodlarens bästa eftersom de bästa säljs exklusivt separat. Skulle man ha bin vid en apelsinlund, så skulle honungen ha alltför otydlig apelsinsmak. Detsamma gäller faktiskt även vid våra blåbär. Det blir ingen blåbärshonung, blomnektarn är för energifattig, bina behöver flyga på flera blommor och då blir det blandhonung.
Här på Södertörn kan vi vid gynnsamma förhållanden erbjuda:
Maskroshonung. Har normalt en väldigt tidig blomning då inte så mycket annat blommar samtidigt.Ovanlig honungssort eftersom man behöver maskrosängar och många starka bisamhällen, eftersom maskrosnektar är binas egen föda när drottningen lägger alla bin som ska ersätta de övervintrade bina, som flyger tills de stupar. Så av omsorg av binas välmående så kan vi bara vid sällsynta tillfällen ta en liten begränsad mängd maskroshonung.
Den är ljusgul och smakar beskt-syrligt. Får den vila i burk några månader blir den ännu godare, beskheten lägger sig och är mångas absoluta favorit i blindtester.
Hur går det till? Vi har bin på Näsuddens plantskola, Smådalarö, med en enorm äppellund. I samarbete med trädgårdsmästaren så låter man maskrosorna gå fram och blomma, tills äppelträden knoppas. Då kommer vi biodlare och skördar en liten del av deras maskroshonung och ersätter med tomma ramar så att de kan påbörja med äppelblom efter att gräset med maskrosor är klippt.
Hur vi vet att det är maskroshonung? Bina är blomtrogna och jobbar på en växtsort i taget.Det finns heller inte mycket annat att flyga på vid den tiden och honungen är unik i sin lukt, färg och smak, så vi kan med god marginal vara säkra på att det är maskroshonung. Med vår teknik kanske till 80-90%. Lagen kräver 50%. Vi ser också färgen på pollenet som bina flyger hem med.
Lindhonung
Skogslinden är ett träd som ofta återfinns i alléer och parker. Våra bin kan flyga på lind bl a i gamla Stortorpsallén, Sandemar Slott och Dalarö kanalbro. Vi vet att linden blommar fr o m 2 veckor efter midsommar. Då byter vi deras ramar mot nya så att de kan börja hämta. Lindblomningen är beroende av att det regnat en del först. Annars blir blomningen utan nektar. Bina är helt tokiga i lindnektar. Ofta är samtliga bisamhällens bin på plats och låter så att det surrdånar i trädkronorna. Vi går alltså och kollar om bina är där. När vi kollar i kuporna ser man pollenfärgen som har en särskild nyans att identifiera och lindnektar doftar härligt av mentol/lime som även återfinns som smak i den sensationellt goda honungen som har ett grönaktigt skimmer som nyslungad. Efter avslutad blomning ersätter vi lindhonungsramar med nya ramar så att inte blandning uppstår.
Ljunghonung
Ljungen är för bina en viktig sensommarblomma, som vid torka blommar sparsamt med nektar. Men när det regnat ordentligt finns chans att få den djupt smakrika, mustiga exklusiva ljunghonungen som passar så bra som smaksättare till mat: till delikatessostar, nötter, fikon, glasera grillat mm. Ljungen skiljer sig från annan honung på många sätt; den innehåller flest nyttiga mjölksyrebakterier av alla och är inte lättrinnig utan geléaktig som nyslungad, vilket gör den tidskrävande att arbeta med. Genom tekniken att först slunga ur blandhonungen och sedan använda en särskild “ljunghonungslossande” maskin och sedan med tidspress slunga ut ljunghonungen för sig blir vår ljunghonung nära 100% ljung.
Blandhonung är inte sorthonung, utan består av de olika blomnektar som bina valt att flyga in under en tid, och förädlat till honung. När man skördar försommarhonung, sommarhonung och sensommarhonung separat får man helt olika smaker. Ingen honung går heller att återskapa, eftersom varje är unikt sammansatt och tillverkat i olika väderförutsättningar. Andra blandhonungar kan beskrivas efter landskap såsom skogshonung, trädgårdshonung och skärgårdshonung.
Sök en lokal biodlare när du köper din honung. Förboka gärna ditt eget honungslager, burkar eller hinkar, så att du inte står utan honung när den tar slut, för det gör den - svensk honung räcker inte för hela årsbehovet och dessutom orsakar vädret ibland honungsbrist. Honung är också den ideala gå-bort-presenten. Ha alltid några burkar beredda för att glädja någon med.
Nyslungad honung är naturligt flytande (förutom ljunghonung) utan tillsatser.
Det får man tag i hos den lokala biodlaren.
När den flytande honungen är 100% honung (sällan i butik), så kommer den så småningom kristallisera sig, bli kornig i strukturen och mer fast, men fullgod ändå. Massproducerad flytande honung tillsätts kemiska ämnen som sorbitol
Vill man hålla honungen flytande så länge som möjligt så undviker man att ställa den i kylskåpet.
Den flytande tidsperioden är olika lång beroende på vilken nektar bina har samlat in. Vanligtvis 3-6 månader. Honungen är mer än helt ok att äta många många månader till om man inte förvarat den över 22º eller själv kontaminerat den med oren sked etc. Vill man ha den flytande igen, så värmer man den mängd man vill förbruka i vattenbad så att det precis blir flytande igen.
Akaciahonung, som huvudsakligen kommer från Ungern, har dock en sammansättning av sockerarter som gör att den förblir flytande. Detsamma kan gälla en viss typ av sensommarhonung även i Sverige, i sällsynta fall.
Till dig som är biodlare:
Vi har funnit att genom att ha ett bivänligt utgångsläge i allt vi gör, har vi större framgång med biodlingen. Våra bin blir mindre stressade och mår säkert bättre om vi, tex väljer tidpunkt att störa dem, utifrån när det passar dem.
Att sjukdomsbehandla med ekologiska metoder ingår också i detta, och mycket mycket mera…
T ex att låta allt vax renat återgå tillbaka till bina, för att säkerställa giftfritt. Vi avråder ifrån att sälja bivax för pyssel/kakvaxshonung, då det är brist på svenskt vax. Att inte låta bina gå på smutsigt vax är en självklarhet liksom att överge dem och brista i ansvarsåtagandet.
Bin är komplexa varelser så att visa dem respekt genom att med respekt och varsamhet, känns bra och är lönsamt på många sätt. Att utgå ifrån binas, ständigt varierande behov är mer stimulerande, men värt besväret. Det handlar inte om att krångla till något, men inte heller att låta biodlarens egna bekvämlighet gå före binas välbefinnande.